< Till bloggens startsida

What Doesn't Kill You Makes You Stronger

Här om dagen fick jag höra något jag inte hade förväntat mig, trots att jag kanske borde sett tecknen som fanns. Jag tänker inte skriva rakt ut vem som sa vad eller vad jag svarat och hej och hå men känner att jag måste skriva av mig. Det var något som verkligen högg rakt in mellan skulderbladen. Något man inte under några omständigheter vill höra, speciellt inte av någon man kallade sin vän. Jag är medveten om att den personen det här handlar om kanske läser och då är det upp till den personen om den vill fortsätta läsa eller sluta här. 

 

Det var längesen jag blev så chockad och så, åtminstone tillfälligt, sårad. Jag mådde för ett tag både psyiskt och fysiskt dåligt. Men någonstans där nere på botten fanns det ljus. För en stund lurade mig mörkret och sa att nästan alla mina vänner hade vänt mig ryggen, att jag helt plötsligt stod nästan själv. Själv i en värld som redan innan skakade. Men jag hittade ljuset, jag hittade mina vänner. Och det var inte bara en vän utan flera. 

 

Jag har inte så himla många vänner. Jag har aldrig haft många vänner. Men när världen blir mörk så finns alltid mina vänner där för mig. Med hjälp av mina vänner så märkte jag att det här behövde inte hålla mig nere på botten. Det här kunde höja mig och med hjälp av mina vänner så tog jag mig där ifrån, mycket snabbare än jag trodde var möjligt. Jag kanske, tyvärr, förlorade en eller två vänner på det här. Det är synd och smärtar. Men jag tar mig ur även det här, jag ska inte fastna. Och vänner räknas i kvalitet, inte kvantitet.

 

Under det senaste halvåret har jag gått igenom väldigt mycket. Väldigt mycket som har varit jobbigt och satt djupa avtryck i mitt liv, mitt beteende och hela min personlighet. Jag har ändrats något ofantligt. Jag har varit nere på botten och vänt alldeles för många gånger. Men jag har tagit mig igenom det och varje gång kommit ut som en något starkare människa. Det ska jag göra även den här gången. Det här kommer bara vara ännu en erfarenhet, ännu ett ärr som bara visar att jag var starkare än det som försökte skada mig. 

 

Det kommer blir bra. Kanske inte just nu. Kanske inte idag. Eller imorgon. Men det kommer blir bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0